lördag 30 november 2013

Brännland Iscider


En rolig nyhet under under hösten har varit Brännlands Iscider. Med den kanadensiska Cidre de Glace som förebild så har Brännland Cider med Andreas Sundgren i spetsen skapat ett isvin med svenska äpplen. På hemsidan kan vi läsa: 
"Ur fryst äppelmust extraherar vi, med hjälp av den naturliga utomhuskylan i januari och februari, en koncentrerad cidermust med en sockerhalt på mellan 35 och 40 brix.

Cidermusten jäses långsamt till ett bärnstensfärgat isvin med lika delar tydlig syra, varm sötma och kraftfulla äppelaromer. Inga tillsatser såsom socker, alkohol eller färgämnen är tillåtna i produktionen."

Brännland Iscider 2012 (249 kr, 375 ml)
Äpplen. Att det är det första som slår mot en när man doftar är väl ingen skräll. Men vilka äpplen! Syran är hög och frisk. Med ökande temperatur så kommer lite mer bokna äpplen. Finner lime och lite petroleum i eftersmaken. Sötman är hög, men den balanserar på rätt sida strecket.

Slutsats: Jag visste inte riktigt vad jag hade att vänta mig. Men jag måste säga att jag är positivt överraskad. Och ja, den funkade rätt bra till Tiramisun faktiskt. Det ska bli intressant att följa Brännland Cider i framtiden. Med egna odlingar (vilket ska vara på gång) så kommer det finnas mer möjligheter att påverka smaken och att låta terroiren hitta sin plats i drycken. Både kunskapen och passionen verkar redan finnas på plats.




måndag 25 november 2013

A Year In Burgundy

Ni vet kanske hur det är? Dagisbacillerna lägger sig som en kvävande brandfilt över doft- och smaksinnet. Då passar det bättre med en bra film för att tillgodose vintörsten. Jag såg David Kennard's A Year In Burgundy för första gången för ett halvår sedan och tyckte om den då. Men att se en film med några glas i kroppen, och samtidigt diskutera innehållet med sina vänner gör inte direkt att filmens nyanser återfinns i minnet sex månader senare. Så i och med att filmen är uppe på tapeten igen med det "riktiga" dvd-släppet så satte jag mig för att se om filmen.

Filmen har fokus på året 2011 i Bourgogne. Vi får följa vinimportören Martine Saunier som reser runt i Bourgogne till sina producenter och vänner. I takt med årstidernas gång så får vi se vinmakarnas arbete förändras. Vi får följa deras oro över torka och hagel och får lära oss vikten av att undvika de skadade druvorna i vid plockningen. Och när är egentligen det bästa tillfället för att skörda druvorna? Producenter som står i fokus för oss tittare är bland andra Christophe Perrot-Minot, Michel och Thibault Morey och Lalou Bize-Leroy som även kallas för "the queen of Burgundy".



Just Perrot-Minot arbete i vingården är intressant tycker jag. Ser man på hans analyser av druvorna i ultramoderna laboratorium så kanske man kan tro att han enbart har en ultramodernistisk syn på sitt vinmakande. Men så är inte fallet. Han har koll på varenda vingård ner till minsta beståndsdel, älskar sin terroir och hoppar själv ner i jäskaren för att känna på "druvornas motstånd", allt för att veta hur han ska göra vinet.

Filmen är så härligt fransk ibland med Thibault Morey's stilla pianoslingor som återkommer flertalet gånger. Andra scener som fastnar på näthinnan är när Dominique Cornin tar häst och vagn för att kontrollera druvorna i vingården, och när Michel Morey själv är med i centrum när det kastas druvor bland plockarna för att fira att skörden är avslutad.

Kärleken till druvorna, terroiren och människorna bakom vinet präglar alla producenter i filmen. Jag gillar verkligen bilden man får av Lalou Bize-Leroy som trots att hon är på ålderns höst, oförtrutet fortsätter med sitt vinmakande. Hon är ute i vingården, hjälper till med den sista druvgallringen och klättrar upp för stegen vid jäskaren för att kontrollera musten. Lalou beskär inte alls och arbetar helt biodynamiskt. Hon beskriver jästens betydelse för vinet:

"Alla viner har sin egen jäst. Jästen gör vinet, inte vinmakaren"

A Year In Burgundy är väl värd att se om du är intresserad av vin i allmänhet och Bourgogne i synnerhet. Den får i alla fall mig att få ett ännu större sug av att utforska regionens storhet i form av Pinot Noir. Jag tycker dock fortfarande att det är svårt att få en överblick över apellationer och  producenter. Det får bli mitt nästa läroprojekt!

Uppkorkat har sett filmen.




torsdag 21 november 2013

2012 SP68 Bianco (Arianna Occhipinti)



Den sicilianska superstjärnan Arianna Occhipinti behöver väl egentligen ingen närmare presentation. De senaste åren så har hennes viner hyllats i såväl internationell press som i den svenska bloggosfären, och då framförallt hennes röda viner. 

Ariannas arbete i vingården och i källaren baseras hela tiden på naturlighet, med naturlig jäst och endast lite svavel. Naturligheten återkommer tom i titeln på hennes biografi "Natural Women" med den fantastiska undertiteln "La mia Sicilia, il mio vino, la mia passione". Boken finns tyvärr endast på italienska. 

Detta vita vin är gjord på druvorna Albanello och Zibibbo. 

2012 SP68 Bianco (£17)
Doften är till en början sötaktig med massvis av limejuice och skal. I bakgrunden så ligger en svag ton av syntetiska blommor (tänk rengöringsmedel) och blockerar lite av intrycken. Är dock inget som stör jättemycket. Smaken är citrusfruktig med en del mogen krusbär. Härligt drickbar med en skön fruktighet.

Dag två så är rengöringsmedlet borta och har ersatts med tropiska frukter blandat med mineraliteten som även fanns i massor dag ett.

Slutsats: Jag måste erkänna att vinet var en felbeställning. En stressad småbarnsfar hade tänkt klicka hem det röda SP68 men fick hem en låda av detta. Nåja, det finns värre felbeställningar. Jag gillar detta vin skarpt och har två flaskor som får ligga något år. Ariannas sicilianska viner vill jag fortsätta att sätta under luppen. Dels så verkar hon vara så oerhört passionerad med det hon gör och dessutom så strör hon grymma citat omkring sig. Som detta svar på en fråga om hennes preferenser när hon ska njuta av ett vin:

"Wine is a catalyst of energy. I like making it, drinking it, cooking with it and eating with it"

NY Times har en liten artikel med fantastiska bilder. 




måndag 18 november 2013

Dom Pérignon 2004


I lördags så var det då dags för att provköra den senaste Dom Pérignon. Efter ett mycket svårt 2003 så var 2004 ett bra år i Champagne. Jag har tyvärr inte provat 2003, men rapporterna är väl inte allt för positiva, Juhlin undantaget.

Så tillsammans med goda vänner så korkades flaskan upp med lite löjrom och parmesanchips som ackompanjemang. Det är kanske inte den allra bästa kombinationen till just Dom Pérignon, men det funkar. Jag hade dock önskat mat.

Dom Pérignon 2004 (1247 kr)
Champagnen kommer ner i glaset någon grad för kall. Gillar att låta drycken växa och (kanske) förändras med tilltagande värme. I början så finner jag lite tropiska toner. Fantastisk friskhet och med mineralitet som slår igenom den härliga moussen. Efter en tid i glaset så försvinner den tropiska frukten och ersätts av friska äpplen och lite päron. Moussen blir mer finstämd och elegant.

Slutsats:En riktigt bra champagne som är njutbar redan nu. Kommer antagligen att växa en del med lagring. Är fortfarande i startblocken av mitt vinintresse och kanske framförallt när det gäller Champagne. Det är lite tabu att jämföra pris kontra kvalitet när det gäller vin. Men om man är priskänslig (som jag) så lär man fråga sig om man är beredd att betala de pengar som krävs för att inhandla prestigechampagner. Jag kommer definitivt göra det ibland, och då med en nogrannhet. Med tiden så lär jag också ha en större preferenskarta att gå efter.

Visst vet vi att Dom Pérignon görs av ett megastort företag som kan lägga miljoner och åter miljoner på marknadsföring. Här är en liten video från releasefesten.



Champagne och Mat har provat, och är imponerad.

torsdag 14 november 2013

Behöver Sverige ännu en vinblogg?

Nej är väl det spontana svaret på den frågan. Det finns så pass många vinbloggar som är allt från bra och intressanta till fullständigt lysande, med ett stort journalistiskt värde. Oavsett om du är ute efter information om Madeira eller vill läsa om vinifiering i Kalifornien så finns det garanterat bloggar och hemsidor i Sverige som kan tillfredsställa ditt behov. Och alla dessa bloggare innehar en kunskap vida överlägsen min.

Denna blogg startas för att tvinga mig till inlärning. Genom att skriva så måste man utmana sig till eftertanke, faktagranskning och kan därigenom få ett lite rikare vinliv. Det har lätt blivit att jag gärna köper flaskor och dricker dom. Och visst, det finns inget mer njutbart än att dricka ett riktigt gott vin tillsammans med goda vänner. Men med detta initiativ så kommer jag förhoppningsvis att lära mig mer om kvinnorna och männen bakom vinet, om terroirens betydelse för slutprodukten och om allt annat intressant.