För att hålla sig ifrån budgettavlan i "Lyxfällan" så fick jag hoppa över den Töplerska förbokningen av Barolo 2010 i vintras. Och nu så är det tyvärr slut av bl.a. Rinaldi. Men det är inget att bråka över. Det finns så många bollar att springa på. En låda Langhe Nebbiolo får fungera som ett alldeles utmärkt nikotinplåster mot Barolosuget. Även Rinaldis LN brukar försvinna rätt fort, men kan hittas i Italien fortfarande.
Trots tre timmar i karaff så är det efter någon ytterligare timme i glaset som vinet kickar igång ordentligt. Fin ljusröd frukt blandas med rosor och små stänk av tjära. Elegant som sjutton. Och klassiskt såklart. I munnen så är det en en total renhet som slår oss. Lätt och ledigt så rinner det ner till den rustika maten men fungerar riktigt bra på egen hand också. Resterande flaskor dricks upp inom fem år.
Ett alldeles strålande uttryck.
Rinaldis basnebbiolo är verkligen riktigt bra och oerhört prisvärd. Utmärkt husvin. Dessutom utmärkt tillfälle att utforska årgångsuttryck trots baby-ålder. Tror jag ska beställa en låda faktiskt.
SvaraRaderaEfter att ha smakat på brunaten från 2010 plats kunde jag inte undvika Töplers förbokning och relativt nyligen på flaska som jag ju bloggat om nyligen, blir det omöjligt att inte tröttlöst jaga vidare efter de sjukt få flaskorna som ju tyvärr ökar i pris på andrahandsmarknanden varje dag nu. :P
Har haft handen på avtryckaren men låtit bli. Nåja, man kanske får chansen att prova tiorna någon gång!
RaderaFörresten, trevligt blogginlägg. Gjorde inte suget mindre...
RaderaKul att du gillade den, Johannes. Jag får förvarna dig om att det blir fler inlägg om 10:or framöver, trots att de är alldeles för unga än. :)
RaderaVisst, ekonomin får sig en törn, men och andra sidan så ser man ju inte riktigt så här bra årgångar speciellt ofta. 2010 är mycket speciell i Barolo precis som 1989.