måndag 31 mars 2014

Château de Beaucastel - Minivertikalen



Med respekt för terroir, en biodynamisk läggning och lite osedvanliga knep i vinkällaren så har familjen Perrin skapat färgstarka viner. Lägg till ett brett användande av alla tretton tillåtna druvsorter och en förjäkla förmåga att mixa ihop alla delarna till rätt balanserade varelser. 

Det gäller att vara kvick i mejlknappen för att hinna få platser till Robert Olssons vinskattsprovningar. Ett par hundra i mejllistan och endast tolv platser till förfogande. Första gången gav absolut mersmak för en pinot noir-längtande novis som undertecknad. Och när chansen gavs att få prova lite Châteauneuf från Château de Beaucastel så var man inte sen att svara. Trots att vinerna från södra Rhône inte hör till de mest älskade vinerna i huset så finns det det såklart strålande undantag. Beaucastel är dock en helt ny bekantskap. Förhandslöften om stall, rå skitighet och köttiga toner höjde förväntningarna. 


Lite Roussanne Vieilles Vignes som uppvärmning? Jo, tack gärna.

2009 Château de Beaucastel Roussanne Vieilles Vignes
100 Parkerpoäng är lite som tyska sedlar under 1920-talet. Märkta av inflation. Men visst, jag erkänner, lite sköna vibbar gav det åt kvällen. 30% ek och 70% ståltank. Ge mig!

Förförisk smörig doft. Honung och en dos fläder balsamerar själen. Tropiska frukter tar över. Gillar detta skarpt. Otrolig aromatik med blommighet och en krämig oljighet. Honung och apelsin dominerar i munnen med en blommighet som är svår att sätta ord på. Men vafan väntar ni er. Jag är väl ingen florist? Ett lysande vin med en otrolig längd i eftersmaken. Jag vill ha mer.

2001 Château de Beaucastel Roussanne Vieilles Vignes
Mer bärnstensfärgat vin. En stor äpplighet i doften. Lite oxiderad. Är det inte ett Jura-vin i glaset ändå? Lite för mycket russin i snoken för att jag ska gilla doften fullt ut. Men lite mysigt sniffarvin är det helt klart. I munnen så känns den lite platt. Bokna äpplen och vanilj tilllsammans med en lätt beska gör att vinet inte riktigt når upp till det jag hade hoppats. Kanske att det skulle ha druckits ett par år tidigare?


Så till dom röda vinerna. Flaggskeppet bland familjens viner. 30% Mourvédre och 30% Grenache utgör grunden och samsas med resterande elva druvsorter. Vinifieringen sker separat för de olika druvsorterna innan den magiska blandningen träder i kraft. Ett år i foudres innan buteljering.

2007 Château de Beaucastel Châteauneuf-du-Pape Rouge
Tät syltig doft. Körsbär. Kraftiga tanniner. Frukten hålls lite i bakgrunden. Otroligt stark koncentration i nosen. Men obalanserad. Nja. Behöver ligga till sig ett ansenligt antal år.

2001 Château de Beaucastel Châteauneuf-du-Pape Rouge
Ahh. Här är det lite mer mognad. Svalare intryck med mer komplex frukt. Dragon samsas med lite fudge. Svaga stänk av russin. Lysande uppvisning, men vinet tappar kraft efter någon timme i glaset.

2000 Château de Beaucastel Châteauneuf-du-Pape Rouge
Ett år av magisk skillnad. Eller behöver världen inga fler Joan Didion-parafraser? Nåväl. Det heta året har givit ett rikt vin. Helt annan tyngd än i föregående vin. Skitigare, elakare och helt klart stalligare. Sidfläsk och torkade örter spelar i förgrunden. Vilken kraft. Men döljer inte all kraft frukten?


1998 Château de Beaucastel Châteauneuf-du-Pape Rouge
Mer lakrits/dragon/salmiak i doften. Stora kvalitéer i näsan. Återigen lite svalare, mer eleganta drag. Påminner lite om 2001:an. Frukten är så pass ren och ungdomlig att man skulle kunna ta den för ett mycket yngre vin. En av kvällens höjdpunkter. Tål ett gäng fler år i källaren.

1995 Château de Beaucastel Châteauneuf-du-Pape Rouge
Mörkare igen. Kryddor och mörkröda bär. Tanninerna har fortfarande kraft över munnen. Rökt köttighet och lakrits tillsammans med cassis. Riktigt bra igen.

1990 Château de Beaucastel Châteauneuf-du-Pape Rouge
Vilken lätthet. Transparent i sin elegans. Grym balans med bra syror och lätt rödbäriga aromer. Jordgubbar och skogshallon i munnen. Otrolig längd. 

Fantastiskt lärorikt att få prova dessa årgångar under en kväll. Speciellt då årgångsskillnaderna är så pass stora. Men kvällens vin var 2009 Roussanne. Inga 100 poäng dock, men ett fantastiskt vin som jag hoppas få prova igen.

Måste jag nämna något negativt med provningen så är det glasen. Vissa viner förtjänar mer än iso-glas. Men i övrigt så är det jäkligt trevligt att komma till Gävle och dricka fantastiska viner. Tack Robert! Hoppas att jag kan vara med på nästa provning om inte barnafödande kommer i vägen.














Inga kommentarer:

Skicka en kommentar