"Tvätta kläderna i Chardonnay"

Precis innan årets första dagisbaciller tog ett järngrepp om smaklökarna så blev det lite trevligt umgänge och vinprovande med T och J. Återigen så slår det mig vilka suveräna vinmakare Balagny och Princic är. En fröjd att prova deras viner.

Missförstå mig rätt. Det är en fantastisk jordgubbsfruktig näsa. Problemet är att det endast är jordgubbar. Söta, syltiga sådana. I munnen är det elegant, nedslipat och rätt gott. Men vill jag ha Barolo så söker jag efter annat. Det här påminde lite om en varm Pinot Noir.

2013. Lite reduktiva toner direkt från flaskan. Vädras bort efter 15 minuter i glaset. Växer under hela kvällen. Charm, frukt och syror. En glädjespridare. Absolut mer drickfärdig och godare än några av Ganevats andra ("Madelon" och "La Toute Beaute") röda från -13. 

Läskande Jura-soda. Mineraler och citrus. Helt klart värd sin hundring även om det finns annat från Jura som är bättre för ytterligare en 50-lapp. Kanske inget vin att föra fördjupande diskussioner om. Men kommer att fungera utmärkt som törstsläckare till sommaren.

Ett par poäng bättre än föregående vin. En liten sniff räcker för att få mig att le med hela ansiktet. Nötigheten. Den oxiderade kärnan. Spänsten i frukt och syror. Personlig lätthet med pondus i botten. Strålande gott, och kostar endast 100 kr. Skulle gärna har köpt ett tolv-pack istället för mina ynka fyra flaskor.

En Gamay-cuvee signerad Matthieus syster Camille. Lite knuten till en början, men öppnar upp efter någon timme i karaff. Röd lysande frukt och vilda, spirande syror, Personligt, läckert och gott. Men tjänar nog mycket på att sparas ett par år. Hade möjligtvis känts ännu bättre om det inte hade ställts bredvid en annan dam...

Går det att bli besviken på Balagny? Ett massivt berg av charmig doft att bestiga innan det ens går att smaka på vinet. Röda bär och svamp i massor. Balans och energi. Lätthet och kraft. Ett underbart vin, precis som 2012 Simone. Jag har inte alldeles för mycket Balagny i källaren. Men varje flaska som är kvar kommer att skapa fullständig lycka.

En "spontanare" att rensa upp med. Fin brödig doft och smak av röda äpplen och lite jäst. Höga syranivåer och ett uppiggande avslut. Rätt gott.

Sista flaskan av ett fantastiskt vin. Otrolig doft som försiktigt blinkar lite mot den allra bästa Cognac. Vi får honung/bivax och apelsinmarmelad. Lite undervegation, möbelpolish och vit choklad ryms också. Det är komplext och pinfullt av intryck. Dansande mineraler och syror att bära upp det hela. Ett seriöst och samtidigt lekande lätt vin. Älskar det!

2007 Dario Prinčič Bianco Trebež

Efter sköna tips här och här, så väcktes återigen lusten att prova lite oskrivna kort. Känslan av att ödmjukt få korka upp ett vin utan någon som helst vetskap var dofterna och smakerna ska ta dig är fantastisk.

Bianco Trebež består av pinot grigio, chardonnay och sauvignon blanc där grigion får ligga med skalen i någon vecka och de två sistnämnda i ca tre veckor. Vildjäst och helt utan klarning eller filtrering. Vingårdsarbetet kännetecknas av låga uttag och allt arbete görs ekologiskt och utan kemiska bekämpningsmedel.

Doften är underbar redan från starten. Söta röda äpplen. Jordig känsla med vingummin. Svag ox-känsla med drag av gammal konjak. I munnen så beter sig vinet jäkligt uppkäftigt med en knivskarp syra och en grapebeska som biter tag. Här finns också en hel del burkmandariner som mixas upp med perfekt tanninstruktur.

Som sagt så finns det vissa drag av konjak och sherry i doften. Men det är främst i eftersmaken som tankarna går åt gammal kvalitetssprit. Eftersmaken är otroligt lång och med skarpa aromer som studsar runt i munnen. Är det verkligen ett vin på 14% och inte en gammal konjak på 40%? Ett oerhört komplext väsen som är lätt att älska.