2011 Passopisciaro Sicilia IGT

Svenska undergroundmagasinet Allt om vin skriver om ovanstående vin så här: "Mycket ursprungstypisk doft med [...] liten flyktighet. Bra, personlig smak med flyktiga drag"

Jodå, visst är det bra. Men det enda flyktiga är innehållet i glaset som får fyllas på så fort det är slut. För det här är riktigt bra. Man behöver inte alltid basunera ut löften om bombastisk frukt för att vinet ska snacka. Det går precis lika bra med finstämda jordgubbar, skogshallon och en skön mineralkänsla rätt igenom. 2011 ska vara ett riktigt bra år för Andrea Franchetti och hans vulkantolkningar. Och visst känner man att dom har lyckats med skörden och vinifieringen. Det finns en exakthet som är svår att sätta fingret på. Bra balans i munnen med härliga syror och silkiga tanniner. Någon Etna-rök känner jag inte av, men min gravida sambo hittade en sorts oljig nötighet när hon tjuvsmakade en liten sipp. Och jag håller med.

En lysande Nerello Mascalese-tolkning. Dock lite ung och grön i dagsläget. Man kan säkert få ut ännu mer efter ett par år på rygg. Jag har en flaska kvar som får vänta ett par år. 91 poäng.

301 kr på Systembolaget via Wine List.

Frankofilen om 2009.
Wine Virtuosity med ett lysande och djuplodande inlägg.

2010 Pietradolce Archineri

2010 Pietradolce Archineri (235 kr)
Etna Rosso från en vinmakare som startade upp verksamheten så sent som 2005, kan det vara något? Ja med härlig frukt och en massa sköna "etnamineraler" så föll jag totalt för vinet. Riktigt lyckat både med och utan mat.

Jag tror att det är första gången jag kommer i kontakt med Nerello Mascalese. Nu suktar jag efter att få prova mer. Den vackra ljusröda färgen kommer med härligt rödfruktiga förtecken. Körsbär och rårörda lingon dominerar snoken. I munnen så finns den här härliga mineraliteten som samsas med eleganta tanniner. Hallon och björnbärskompott finns där och avslutas med en viss kryddighet. En aning järn stör lite när eftersmaken börjar klinga av.

Ett riktigt skönt vin som man borde köpa på sig några flaskor av. Men som vanligt så finns det så mycket som man vill prova. Jag skulle gärna prova på andra Etna-producenter. Förslag?

Frankofilen har provat och tyckte om det.

Atomwine har flaskan.

2012 SP68 Bianco (Arianna Occhipinti)

Den sicilianska superstjärnan Arianna Occhipinti behöver väl egentligen ingen närmare presentation. De senaste åren så har hennes viner hyllats i såväl internationell press som i den svenska bloggosfären, och då framförallt hennes röda viner. 

Ariannas arbete i vingården och i källaren baseras hela tiden på naturlighet, med naturlig jäst och endast lite svavel. Naturligheten återkommer tom i titeln på hennes biografi "Natural Women" med den fantastiska undertiteln "La mia Sicilia, il mio vino, la mia passione". Boken finns tyvärr endast på italienska. 

Detta vita vin är gjord på druvorna Albanello och Zibibbo. 

2012 SP68 Bianco (£17)
Doften är till en början sötaktig med massvis av limejuice och skal. I bakgrunden så ligger en svag ton av syntetiska blommor (tänk rengöringsmedel) och blockerar lite av intrycken. Är dock inget som stör jättemycket. Smaken är citrusfruktig med en del mogen krusbär. Härligt drickbar med en skön fruktighet.

Dag två så är rengöringsmedlet borta och har ersatts med tropiska frukter blandat med mineraliteten som även fanns i massor dag ett.

Slutsats: Jag måste erkänna att vinet var en felbeställning. En stressad småbarnsfar hade tänkt klicka hem det röda SP68 men fick hem en låda av detta. Nåja, det finns värre felbeställningar. Jag gillar detta vin skarpt och har två flaskor som får ligga något år. Ariannas sicilianska viner vill jag fortsätta att sätta under luppen. Dels så verkar hon vara så oerhört passionerad med det hon gör och dessutom så strör hon grymma citat omkring sig. Som detta svar på en fråga om hennes preferenser när hon ska njuta av ett vin:

"Wine is a catalyst of energy. I like making it, drinking it, cooking with it and eating with it"

JC:s Vintankar har provat.

Småtrevlig intervju

NY Times har en liten artikel med fantastiska bilder.