Visar inlägg med etikett Ganevat. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ganevat. Visa alla inlägg

söndag 16 augusti 2015

2012 Jean-François Ganevat Dolium


Plötsligt stod den bara där. Ganevats amfora-vin. Som en man av nyfikenhet så kände jag suget av att prova. Informationen på nätet är knapphändig. Men har hittat flera oberoende källor som säger chardonnay som har macererats i hela 30 månader i amfora. Stämmer det så låter det lite mer som ett enstaka småhärligt och galet experiment än en helomvändning i vinmakandet.

Vi korkar upp och häller upp på karaff. Vilket vackert bärnstensfärgadt vin! Till en början så bjuder doften på härligaste orangevinstoner med aprikoser, cognac och lite apelsinskal. Det doftar stort och tungt. I munnen så är det kraftiga syror och rätt bitiga tanniner till en början. Efter några timmar så slipas tanninerna ner och vinet blir mer medgörligt. Det är riktigt gott. Möjligtvis att de 13,5 % stör lite i munnen. Men i ett sådant här vin så spelar det mindre roll för min del. Dag två är det minst lika bra. Spänstigt, egensinnigt och med dessa läckra syror som främsta egenskap. Pommacstoner och inlagda päron har spetsat till doften ytterligare.

Visst har jag njutit ännu mer av Ganevats mer konventionella vita och mer av andra orangeviner, men det här förtjänar sin plats i källaren. Det behöver också ett flertal år i vila för att skina ännu mer. Läckert!

måndag 19 januari 2015

"Tvätta kläderna i Chardonnay"


Precis innan årets första dagisbaciller tog ett järngrepp om smaklökarna så blev det lite trevligt umgänge och vinprovande med T och J. Återigen så slår det mig vilka suveräna vinmakare Balagny och Princic är. En fröjd att prova deras viner.


Missförstå mig rätt. Det är en fantastisk jordgubbsfruktig näsa. Problemet är att det endast är jordgubbar. Söta, syltiga sådana. I munnen är det elegant, nedslipat och rätt gott. Men vill jag ha Barolo så söker jag efter annat. Det här påminde lite om en varm Pinot Noir.


2013. Lite reduktiva toner direkt från flaskan. Vädras bort efter 15 minuter i glaset. Växer under hela kvällen. Charm, frukt och syror. En glädjespridare. Absolut mer drickfärdig och godare än några av Ganevats andra ("Madelon" och "La Toute Beaute") röda från -13. 


Läskande Jura-soda. Mineraler och citrus. Helt klart värd sin hundring även om det finns annat från Jura som är bättre för ytterligare en 50-lapp. Kanske inget vin att föra fördjupande diskussioner om. Men kommer att fungera utmärkt som törstsläckare till sommaren.


Ett par poäng bättre än föregående vin. En liten sniff räcker för att få mig att le med hela ansiktet. Nötigheten. Den oxiderade kärnan. Spänsten i frukt och syror. Personlig lätthet med pondus i botten. Strålande gott, och kostar endast 100 kr. Skulle gärna har köpt ett tolv-pack istället för mina ynka fyra flaskor.


En Gamay-cuvee signerad Matthieus syster Camille. Lite knuten till en början, men öppnar upp efter någon timme i karaff. Röd lysande frukt och vilda, spirande syror, Personligt, läckert och gott. Men tjänar nog mycket på att sparas ett par år. Hade möjligtvis känts ännu bättre om det inte hade ställts bredvid en annan dam...


Går det att bli besviken på Balagny? Ett massivt berg av charmig doft att bestiga innan det ens går att smaka på vinet. Röda bär och svamp i massor. Balans och energi. Lätthet och kraft. Ett underbart vin, precis som 2012 Simone. Jag har inte alldeles för mycket Balagny i källaren. Men varje flaska som är kvar kommer att skapa fullständig lycka.


En "spontanare" att rensa upp med. Fin brödig doft och smak av röda äpplen och lite jäst. Höga syranivåer och ett uppiggande avslut. Rätt gott.


Sista flaskan av ett fantastiskt vin. Otrolig doft som försiktigt blinkar lite mot den allra bästa Cognac. Vi får honung/bivax och apelsinmarmelad. Lite undervegation, möbelpolish och vit choklad ryms också. Det är komplext och pinfullt av intryck. Dansande mineraler och syror att bära upp det hela. Ett seriöst och samtidigt lekande lätt vin. Älskar det!








fredag 25 juli 2014

Summer days, summer nights are gone

Ett väldigt efterlängtat restaurangbesök gick av stapeln förra veckan. Med spännande mat och en fantastiskt trevlig vinlista så har Erika Lindström och Petter Nilsson skapat en riktigt bra grund för ett besök i toppklass. Jag gillar framförallt den försiktigt prissatta vinlistan med fokus på naturviner. Tre flaskor blev det denna lördagslunch tillsammans med två vänner. Jag skulle gärna komma hit någon gång varje månad för att prova något nytt spännande vin. 


Grämde mig massor efter att bara ha beställt Poulsarden från Domaine des Miroirs tidigare. Just nu bara slut kvar i hela Europa. Håll koll på herr Kagamis grejer. Det här är jäkligt sköna prylar. Funkigt, nötigt mineraliskt. Älskvärt.


Ganevatjuice som vi vill ha den. Förtjusande saft. Lekande lätthet utan att vara platt. Tydligen 14 olika druvsorter. Är det ett sammanträffande att det finns 14 olika uttryck för drickglädje i Jura?


Ett lysande vin. Knivskarp i alla nivåer. Inga anteckningar gjorda. Men vinet lever kvar i smakminnet.

Senaste veckan så har bland annat detta runnit ner:


Wow! Vilken doft! Honungssötman. Frukten. Bara att inse att man har druckit för lite furmint. Var går man vidare?



Första provsmakningarna från Pattes Loup. Kalksten, hav och citrus. Lysande uttryck. Storebror är lite ung såklart, medans instegsvinet är mer omedelbart charmigt. Är dock inne i en period där jag önskar mer funkiga utryck i mina chardonnay-viner.


Fantastiskt doft med blåbär, kött, och massvis av örter. Markerade tanniner och långt avslut. Klickar nog hem någon flaska till. Gillar det här skarpt.


Lätt och slank med vissa förtjänster i doften. Saknas dock en hel del för att jag ska gå igång på det här. Ofokuserad och tråkig helt enkelt. 


Budget-Champagne som levererar. Dominerad av Pinot Meunier så kommer den med steniga mineraler, citrus och lite brödighet. En producent väl värd att kolla upp.